Född i New Jersey USA, 1987. Jag pratar naturligtivs om den 173 cm korta Giuseppe Rossi, killen med kort svarthår och italienska rötter. Den kvicke italienaren som drabbats av tre allvarliga knäskador trots att han bara är 27 år gammal. 

I lördags den 3 maj gjorde han comeback i cupfinalen mot Napoli, för tredje gången efter en allvarlig knäskada. Jag blir mäkta imponerad över Beppe Rossis inställning och vilja. I höstas tog han hela Italien med storm, han charmade publiken med sin teknik och fart. Han imponerade på Prandelli med sina 14 mål. Han vände nästan på egen hand ett 0-2 underläge mot Juventus, till seger med 4-2. En historisk dag för många Violafans, en historisk dag för hela Florens.

Sen tog det stopp, någon gång efter nyår. Fiorentina tog emot Livorno och Beppe Rossi skadade knät återigen efter att Rinaudo spelat lite för vårdlöst. Pepito vred sig i smärtor, han grät när han lämnade Artemio Franchi. Hela Italien stannade upp för ett par minuter. Dog precis Italiens chanser till medalj i VM? Är Pepitos karriär över? För inte kan han ta sig tillbaka ytterligare en gång efter en allvarlig knäskada?

Jo det kan han. Beppe Rossi är inte som alla andra, han är speciell. Efter en undersökning i Colorado kunde läkaren konstatera att Rossi var redo för rehabilitering och ifall allt gick som det ska kunde han göra rekordcomeback. Fem månader senare gör han sitt första mål efter skadan, det kom igår kväll hemma mot Sassuolo. Han firade genom att springa och hämta bollen – peka upp mot den ljusblå himmelen och skicka en hälsning till sin pappa. Ett mål som betyder oerhört mycket för Pepito, det ger han ny kraft och nytt mod inför sommarens VM. Det var ett mål för hela Fiorentina.

Ett Fiorentina som alltid stöttat Rossi. De köpte Beppe Rossi när han var skadad. Gav honom hopp och självförtroende, de visade att det finns folk som bryr sig om honom. De var där för honom när det var som tuffast. Rossi tackade och tog emot och levererade 14 mål i höstas. Men det var inte bara ett mål för Viola – utan även ett mål för hans pappa som gick bort 2010.

Giuseppe Rossis resa stannar inte här. Han kommer med all säkerhet representera gli azzurri i sommarens VM. Förmodligen kan han fortsätta att göra sin pappa stolt och leda Italien till ett femte VM-guld. Jag hoppas på dig Beppe. Uno di noi!