Att ge upp, det lärde man sig i tidig ålder när man som spelare i hockeyskola att ge upp är något som inte accepteras. Idrott handlar om att vinna, vinna till vilket pris som helst, täcka skott med de ädlaste delarna, ta ett brutet ben för laget, offra tänder om det så behövs, vinna är allt, man blir aldrig ihågkommen som en förlorare.

När jag läser runt på nätet ser jag i flera artiklar och på en journalist på sportbladets Twitter, att de är förvånade att det är utsålt i Karlstad idag för final två. Anledningen – det är avgjort. Detta får mig att gå i taket. Hur i helvete rent ut sagt kan man skriva så, det är bäst av sju och SAIK leder med 1-0, 1-0 i matcher vet vi att det är en fis i rymden. Färjestad besitter inte samma skicklighet och spets och Skellefteå, men när det kommer till vilja, hjärta och hårt arbete ligger Färjestad i ledning. Man måste kriga ned Skellefteå. Där har man sin chans. Skicklighet vinner inte alltid matcher, Färjestad behöver ett par skitmål, ett par kassar när man skickar en, två eller kanske till och med tre spelare på kassen. Sätter press på den relativt orutinerade Svensson i kassen. Man måste gör det jobbigt för Skellefteås stjärnor. Ge dem ett varmt välkomnande med en rejäl propp i första bytet, det ska bli lite jobbigare i varje byte.

Nåja, det där med att ge upp. Det finns inte i en proffesionellidrottsmans natur. Ger man upp och inte tror på det man gör, då finns det ingen anledning att spela. Färjestad var dömda att spela i Allsvenskan 14/15 redan i november, nu är man i SM-Final sex månader senare, varför ge upp nu?

Ingen trodde på detta projekt utom ledarna och spelarna själva, alla i Karlstad som borde ha gett upp enligt Aftonbladet, har varit med förr, man kan inte ge upp som Färjestadssuporter. Man hittar alltid en väg att lyckas med det omöjliga, tysta alla kritiker och ge den svenskajournalistkåren en käftsmäll.

Alla dessa nedskrivningar har tänt Färjestad, man fick tillbaka Nygren och man lyckades få in en målmaskin och tekniker utöver det vanliga i Milan Gulas. Tjecken som kommit in på ett fantastiskt sätt och har redan lärt sig hur det funkar i Färjestad, det ska inte alltid vara vackert, det viktiga är att komma tillsammans som en grupp, vinna matcher och ge allt, ett krig på banan. Med den attityden har nu Färjestad mot allà odds tagit sig till slutspel, slå ut ett Brynäs som “borde” vunnit över Färjestad, slå ut underläge mot en överraskning i Växjö för att vinna det med en storstilad comeback och en exploderande arena i match sex. Nu står man här, i SM-Final, och man borde ge upp?

Det handlar om tro, Färjestad tror på det, Karlstad tror på det Värmland tror på det, alla som håller på Färjestad måste tro, man har en anledning att tro, med denna säsong i ryggen är man starkare än någonsin.

Det är som Sanny Lindström skrev:

– Karlstad är en stad som är stolta över sitt lag, men frågan är om de någonsin varit stoltare över sitt lag än nu.

Bjure